Mm mm....
Så himla trött... På allt och alla... Bara massa tissel och tassel.. "NÅN" blir sur för att något nån "annan" sagt... Det ska duttas och fjollas med , som om vi var en grupp små tjejer. *suck*

Isbollar ...
Istället för små isbitar som tinnar på typ 15 sec...
Så himla smarta grejor..
Det var ett tag sedan...
tappade lusten totalt , ville inte "hänga" nån stans.. kom på att jag kanske skulle gå in och kolla min sida...
Och nu har jag gjort det sååååå.... vi får se om det blir nån fortsättning...
Och nu har jag gjort det sååååå.... vi får se om det blir nån fortsättning...
Vågor i humöret...
Tsunamin har nått även mitt humör tydligen...
Vaknar mitt i nätterna, har drömt igen och mår så fruktansvärt dåligt när jag vaknar.....
Ett dilema, men inget jag kan styra över
MISS U !!!
<3
Gratis Spotify
Gratis spotify...
No ordinary family...
En sekund av lycka...

Det känns...
.... Faktiskt inte så roligt längre.. Har tappat både ork och lust. Känner mig ledsen och
nere mest hela tiden... Helst skulle man bara vilja sitta i ett hörn och tycka synd om sig
själv och bara gråta... Jag vet vem som kan göra mig glad.. men den personen har valt att
undvika mig så mycket det går... P.g.a visa omständigheter. Vill prata om det, men inte ens det
accepteras. Hade jag vetat at det skulle bli en sån här reaktion efter sista gången vi träffades ,
så vet jag inte om jag hade åkt dit. Ångrar ingenting, bara att det blev som det blev.
Det gör f*n mer ont än nåt annat, det var inte så jag trodde det skule bli. Jag var redo att gå hem
och ändra mitt liv totalt.. Trodde att det kunde bli nåt. Vi tänkte ju så lika..men men..
Hopppet finns där ännu.. Kanske saknar vi varandra lika mycket och tar kontakt igen...
Man kan ju alltid hopppas... <3
nere mest hela tiden... Helst skulle man bara vilja sitta i ett hörn och tycka synd om sig
själv och bara gråta... Jag vet vem som kan göra mig glad.. men den personen har valt att
undvika mig så mycket det går... P.g.a visa omständigheter. Vill prata om det, men inte ens det
accepteras. Hade jag vetat at det skulle bli en sån här reaktion efter sista gången vi träffades ,
så vet jag inte om jag hade åkt dit. Ångrar ingenting, bara att det blev som det blev.
Det gör f*n mer ont än nåt annat, det var inte så jag trodde det skule bli. Jag var redo att gå hem
och ändra mitt liv totalt.. Trodde att det kunde bli nåt. Vi tänkte ju så lika..men men..
Hopppet finns där ännu.. Kanske saknar vi varandra lika mycket och tar kontakt igen...
Man kan ju alltid hopppas... <3
Tuff brud...
Petter rockar !!
*
När ska det sluta...
Får ångest varje gång jag ska tvätta håret eller bara borsta det.... tappar sjukt mycket hår varje gång.
Blir edsen... försöker med torrschampo bara för att inte behöva tvätta det så ofta.
Men det gör att håret känns konstigt.. äter dom vitaminerna Läkaren har skrivit ut, men det känns som om
det inte räcker till.
Jag vet verkligen inte vad jag ska göra
FINNS DET NÅN SOM HAR NÅGOT BRA TIPS ????
Hmm...
Saknar dig, ponken.
Warehouse 13
Röda linjen...





